Kategori: Politik

United Nations Human Right’s experten för hälsa, Dainius Pūras, uppmanar länder runt om i hela världen till att reformera sin mental sjukvård. Han menar att vi behöver en modig reformering av ett kris drabbat system som bygger på gamla attityder.

Vi behöver en revolution inom mental sjukvård för att få slut på ett årtionde av försummelse, övergrepp och våld.

Mr. Pūras (efter att ha presenterat sin senaste rapport inför UN Human Rights Council i Geneva).

Han menar att mental hälsa är grovt försummat i sjukvården runt om i världen. Där det finns metala sjukvårdssystem, där är systemen segrerade från annan vård och baserat på föråldrade metoder som kränker mänskliga rättigheter.

Jag uppmanar stater/länder att gå bort från traditionell praxis och möjliggöra en försenad övergång till en rättighets-baserat strategi. Status quo (altså där vi är just nu) är helt enkelt oacceptabel

Mr. Pūras

Han säger att där är ett stort ouppfylld behov av rättighetsbaserad vård och stöd. Framdrift har hindrats av obalanser. Han menar att obalanserna i systemet inte handlar om kemiska obalanser men av makt obalanser.

Ett annat stort hinder är dominansen av den biomedicinska modellen, som har en övertro på medicinering. Den har även en ”partisk” användning av fakta och bevis som förorenar vetenskapen om mental hälsa. Därför behövs modiga politiker och omedelbara åtgärder.

Det finns nu entydiga bevis på misslyckanden i ett system som för mycket förlitar sig på den biomedicinska modellen för mentalvårdstjänster, inklusive frontlinjen och överdriven användning av psykotropiska läkemedel, och ändå kvarstår dessa modeller.

Mr. Pūras

Han menar att sjukvårdssystemen har misslyckas med att integrera bevis och skydda de som är mest drabbade. Han varnar för att de med makt och möjlighet att fatta beslut om mentalhälsa är i händerna på medicin industrin, särskilt innanför biologisk psykiatri.

Med stöd från läkemedelsindustrin menar han att makthavarna vidhåller två föråldrade koncept: att människor som upplever mental besvär och diagnostiseras med ”mental störningar” är farliga och att biomedicinska interventioner är medicinskt nödvändiga i många fall.

Dessa begrepp upprätthåller stigma och diskriminering, såväl som tvångspraxis som fortfarande är allmänt accepterade i psykiska hälsosystem i dag.

Mr. Pūras

Ett paradigm skifte är vad som ska till för att säkerställa att UN konventionen för personer med funktionshinder skal följas menar han. Vidare är det avgörande att bedöma rotorsakerna till misslyckande och kartlägga en väg framåt och nå enighet om det bästa sättet att göra detta.

Nya tankesätt måste genomsyra den offentliga sektorn, och mental hälsa måste integreras i hela den offentliga politiken. Vi behöver djärva insatser från maktens korridorer, särskilt inom det psykiatriska yrket och dess ledarskap

Mr. Pūras

Paternalistiska motoder och övermedicinering måste gi vika för deltagande psykosocial vård och stöd i samhället. Han menar att kostnadseffektiva och inkluderande alternativ med framgångsrika resultat finns och används över hela världen idag – de behöver bara skalas upp och underhållas.

Han betonar att psykosocial nöd alltid kommer vara en del av den mänskliga upplevelsen, särskilt når vi har växande nödsituationer, ojämlikheter och diskriminering.

Dainius Pūras ingår i gruppen av fristående experter som är utsett av UN Human Rights Council för att hjälpa stater och länder främja och beskydda rätten till den högsta möjliga standard av hälsa. Denna grupp av fristående experter får INTE betalt av UN för sitt arbete, just för att kunna säga sig vara helt fristående.

Texten i detta blogginlägg är en fri översättning av publikationen från United Nations egna hemsida. Ur en artikel skreven i Geneva 6 Juni 2017. Du kan läsa hela artikeln här.

Kemisk Obalans

Svenska André Marx är inne på samme tema när han förklara hur begreppet kemisk obalans används felaktigt av amerikanska läkemedelsföretag och vår svenska vårdguiden 1177. Han förklara att: ”pionjär för ”kemisk obalans” som förklaringsmodell till depression var psykiatrikern Joseph Schildkraut som 1965 publicerade sin artikel ”The Catecholamine Hypothesis of Affective Disorders” där han hävdade att brist på vissa signalsubstanser i hjärnan skulle kunna orsaka depression. Hela idén baserades dock på inget annat än ett heuristiskt resonemang och Schildkraut själv var tydlig med att hans antaganden var baserade på bristfällig och motsägelsefull forskning.

Deprimerade har inte lägre serotoninnivåer än andra och när man ger friska försökspersoner substanser som tömmer ut deras nivåer av signalsubstanserna noradrenalin, serotonin och dopamin i hjärnan, så blir de inte deprimerade.

André Marx

När man i dag blickar tillbaka på decennier av forskning så kan man med gott samvete konstatera att man aldrig lyckats bevisa att depression och ångest orsakas av kemisk obalans i hjärnan. Däremot finns mycket forskningsresultat som avfärdar hypotesen.

Marx skrev en artikel på expressens debatt sida med källhänvisningar, som du kan läsa här. Han avslutar med att säga att:

Genom att sprida den falska förklaringsmodellen om kemisk obalans så förmedlar man indirekt att individen är hjälplös och oförmögen att förändra sig själv eller sin situation och att vägen till tillfrisknande står utom deras egen makt. Man fråntar därmed patienten kontrollen och självkänslan och försvårar den tillfriskningsprocess man vill skapa förutsättningar för. 

André Marx

Jag tycker att detta är fabricerande och hoppas att vi tillsammans lyfta forskning om mental hälsa. Jag inser att jag har citerat två män i detta inlägg. Har du bra forskningsbaserat artiklar från kvinnor så får du gärna lägga en kommentar. Ja du får gärna lägga kommentarer om vad du anser i frågan också, så kan vi föra dialog.