När själen behöver näring så gäller det att skratta, dansa, ge kärlek och känna tacksamhet.
Jag har engång varit på en möhippa där vi hade fantastiska Camilla Palmhagen som skratt coach. 
Det är så frigörande att skratta. Ibland får man köra på mottot ”fake it until you make it”, så kan jag göra med barnen ibland. Först blir de lite förvirat, men det slutar alltid med att vi rullar på golvet och helt tok skrattar. Hjärnan kan inte skillnaden på fake och verklig skratt, så det bara att låssas till man når det äkta. Testa och låt mig veta hur det gick!! Låt endorfinerna flöda fritt. Det ok att kissa på sig (men det är vist ett annat inlägg :-)).
Dansa, jag älskar att dansa. I våras tog jag på mig ett par högklackade som jag längtat efter att ta på. Det var som en gnista tändes i mig. Jag tog dom på kort därefter igen till ett kulturevent, till några kläder de egentlig inte passar till, för att jag ville ha den där känsla igen. Jag tyckte själv det så lite tokigt ut, men tänkte att om det nått ställe jag kan klä mig lite tokigt så är det väl där. Inte en kotte höjde på ögonbrynen och jag njöt. När jag satt på benvärmare så väcktes den lilla danstjejen som gick på dansskola. Hon ropade ”Jag vill dansa mera!”. 
Om en vecka ska jag på en heldag med Linedance, spännande, det har jag aldrig dansat, men jag har en cowboy hat från USA och ett par chaps från tiden i stallet. Får se om jag hittar ett par boots. No matter what, I am ready.
Ge kärlek och känn tacksamhet, så lätt och så svårt. Har precis avslutat 30 dagars utmaning med att fokusera extra på tacksamhet. Det är ju så med träning, att det vi fokusera på det blir vi bättre på. Jag kan varmt rekommendera Christina Grossi’s kurs ”A Course In Miracles” den hjälpte mig med både kärleken till mig själv, hur jag möter andra och min tacksamhet. 
Ett område att ständigt utvecklas på. Det inte svårt att i ett ögonblick känna tacksamhet och glädje, utmaningen ligger i att stanna kvar i det tillståndet. De söta små liv, även kallat mina barn, är de som bäst trigger mig igång. Helt plötsligt står man där med tårarna i ögonen och gör en massa tolkningar av ”vad betyder det om mig, att mina barn retar varandra?”. Ja då är det bara och titta på Egot och säga att det betyder inget annat än det du låter det betyda. När man lägger mera energi på att hjälpa andra och mindre energi på att tolka vad händerser betyder, då ger man själen den rätta sorts näring. Vad kan jag göra för dig? frågar jag villkorslöst.
Jag jätte nyfiken på vad du vill svara på den frågan. Skriv i kommentaren, antigen vad jag kan göra för dig eller vad du skulle svara till någon närstående som ställde den frågan.